Stockholm marathon

Stor beundran till både Nils Hedberg och fejkkusin Johan som paddlade på ordentligt med fötterna i dagens värme, själv blev jag trött bara av att titta.

I kategorin maskeradmarathon fastnade en älg, en tiger och en bastkjol på kort. Men jag gillade nog mannen i full stinsuniform (med mörkblå polyesterbyxor!) mest. Eller möjligen killarna i svart kostym, vit skjorta, fluga och lackskor. Fast de verkade av någon anledning ha fallit bort mot slutet. Skoskav månne?


(Klicka på bilderna så blir de större.)

Jag mötte Olof

Den första TIMBRO-boken jag läste var Olof Ehrencronas ”Nicolin - en svensk historia”.

Då var jag tretton år. Nästan tretton år senare läste jag om boken och blev lika förundrad och inspirerad. Vilken entreprenör!

I kväll besökte jag TIMBRO:s bokmarathon och lyssnade på författaren. Det kändes stort. På ett sisådär härligt nördigt sätt.

Ytterligare tjugo författare fanns på plats och berättade om sina böcker, historier runtomkring och reflexioner om samhällsklimatet.

Det är bara att konstatera att i kväll visade TIMBRO upp sig från sin bästa sida. Och jag fick träffa Olof.

(På bilden syns Olof Ehrencrona, Dick Erixon, Tove Lifvendahl och Maria Rankka.)

FORES-invigning

I går var det invigning av den nya tankesmedjan FORES.

Mycket folk, väldigt varmt och fler centerpartister än jag har sett på länge. Maud Olofsson var där och klippte band och Rachel Molin var där och pratade som Maud. I taket lyste miljövänliga diodlampor och glasen fylldes med ekologisk champagne.

Det är bara att konstatera att FORES har gått in för att bli en grön tankesmedja. Och jag önskar dem varmt lycka till. Det behövs fler projekt och idéutvecklare på den borgerliga sidan.

Sundsvalltour

Jiiiha!

I onsdags var det Sundsvall på programmet.

Det blev en snabbvisit där ministern invigde nya domstolslokaler, träffade närpoliser och pratade med media.

Så, nu har jag varit i Sundsvall också. Jag har sett det stora Y:et och, ja, det var väl ungefär det som hanns med.

På dejt med Zlatan, typ

I tisdags hade vi stabsmöte, eller arbetsdag kanske det snarare kallas. Det hela gick ut på att summera, lära och göra bättre.

Själva mötandet ägde rum i den pampiga Villa Bonnier på Djurgården. Vet inte vad det är med mig och gamla hus, men vi passar bra ihop. Likaså trädgården utanför, jag menar, ett litet vattenfall och vältrimmade blommor, vem tackar nej till det?

Som om inte detta vore nog avslutades det hela med en middag på Josefinas med Zlatan.

Eller ja, nästan i alla fall. Han satt vid bordet bredvid och hade förmodligen ingen aning om att vi var där just den kvällen. Om han inte läste kvällstidningen dagen efter förstås.

Apropå Josefinas; maten var kalas, men snorkigare personal och sämre service hittar man nog inte någonstans i Stockholm. Men Zlatan var ju där i alla fall. Och Lena Endré.

(Bild från Expressen.)

Uppsala - inte årets stadskärna

Jaha, nu är det alltså klart. Som jag har väntat. Priset om årets stadskärna har delats ut.

Vi sökte, producerade sjukt mycket papper och det kostade många skattepengar. Sedan har det putsats och byggts. Och putsats lite till.

Och ja, nog har det blivit rätt snyggt nere vid ån. Stora Torget ser förvisso fortfarande ut som en missformad stenlagd fotbollsplan med några busskurer i stället för mål. Men årummet (som det heter på kommunfullmäktige-lingo) är snyggare.

När vi sökte om att vinna priset var det 2006. Nu är det 2008. Nästan två år har gått, men jag har inte glömt. Plaketten Kenneth. Plaketten.

Uppsala kommun lade 800 000 kronor på att vinna priset om årets stadskärna. Vi skulle sätta orten på kartan. Att vara Sveriges fjärde största stad, härbärgera nordens äldsta universitet, och att ha fostrat storheter som Carl von Linné, Anders Celsius, Bror Hjort, Dag Hammarskjöld och Owe Thörnqvist känns plötsligt futtigt i sammanhanget. Tänk er, årets stadskärna. Det mina vänner, det sätter orten på kartan.

Men nu är det alltså klart. Det känns lite dystert, lite torrt och lite tomt, men ja, det blev Örnsköldsvik. Får nog ta och besöka deras ”proaktiva” stadskärna där ”ingenting är omöjligt”, som det står i motiveringen.

Och vet ni, Örnsköldsvik vann priset så sent som 2001 också. Den orten sitter som berget på kartan. Ialla fall på den där kartan alla pratar om så fort det handlar om att öppna skattebetalarnas plånböcker.

Så nu återstår bara en sak. Plaketten, för oavsett vad som hände så skulle det bli en plakett. Något ska väl ändå Uppsalaborna få för 800 000?

Så, Kenneth. Upp till bevis!

Sökord som framgångsfaktor

Hur ska man göra för att få ut sitt företag på internet? Om man ska lyssna på Google så heter lösning sökordsmarknadsföring.

Om detta och mycket därtill pratade Stina Honkamaa, Sverigechef på Google, och Richard Steiber, Director of Product Marketing på Google, under dagens lunchseminarium på Stockholms Handelskammare.

Slutsatsen var att vill man vara något ska man vara här. På nätet alltså.

Kan därmed konstatera att internet förvisso inte är en fluga, men att det av frågorna som följde nog åtminstone är en generationsfråga.

Dagens bevingade ord är därmed Ines Uusmans flugcitat från 1996:

"Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."

...och nej, Uusmans var i och för sig inte spådam vid tidpunkten för detta uttalande, däremot kommunikationsminister.

Déjà vu

Ekot i P1 klockan 08.00, inslag om ändrad grundlag:

"Socialminister...ehum...eh...Morgan Johansson. Socialdemokraten Morgan Johansson. Ledamot i grundlagsberedningen. Han säger så här...”

TV4:s morgonsoffa, ungefär samtidigt, Kristin Kaspersen presenterar sin gäst:

”Fotbollsspelare, socialdemokrat, fyrbarnspappa, justitieminister och nu även författare. Thomas Bodström debuterar i dagarna med sin kriminalroman…”

Är det något jag har missat?

Öppna Europa!

Begav mig till Naglos Vodkabar på lunchen i dag.

Anna Kinberg Batra hade uppstartsträff på nya nätverket/diskussionsklubben/seminarieidén Öppna Europa.

DN:s Ingrid Hedström och Erik Zsiga kom med intressanta reflexioner om Europatanken, schlager och politik. Allt hör ihop, var deras ansats och slutsats.

Kanske har jag underskattat det här med schlager ändå?

Quarneval vs forsränning

Har i dag upplevt min första Quarneval.

Det hela kändes som en kombination av studentflak på syra och Uppsalas forsränning.

Fast med asfalt i stället för vatten. Och lite färre fulla kids längs med kanten.

Synd bara att man måste vänta tre år på nästa uppvisning.

Linköpingtour

Besökte Linköping i går.

Affärsjurister vid universitetet, Polismyndigheten, Statens Kriminaltekniska Laboratorium och Rättsmedicinalverket stod på programmet. I rasande tempo och strålande sol.

Ministern fick lösa ett fiktivt case och vi kände oss som mitt i ett CSI-program.

Jag fick lära mig att man inte ska svara i telefon att man befinner mig i en obduktionssal, trots att man befinner sig i en obduktionssal. Det kan tydligen uppfattas konstigt.

Jag fick också stärka min övertygelse om att Ananas Splitt nog är den ultimata sommarglassen. I stark konkurrens med Lakritspuck.

(Bild från GB:s hemsida.)

Sommarstart

I helgen blev det sommarstart på allvar.

Inte nog med att korna släpptes ut på grönbete, för dem som inte hade åkt på en fetförkylning erbjöds både bastu och bad.

Och med hästar som ska ridas och lamm som måste matas är det ingen risk att gå sysslolös.

(Så här glad blir man av att åka båt mitt i natten.)

Första maj, Folkets Park och Lars Danielsson

HSB-paraplyer till vänster och ABF-banderoller till höger. Fiskdamm och hästridning för barnen. Grillad korv och kaffe för de hungriga.

I dag var det första maj, folkfest och Folkets Park i Blomstermåla som stod på programmet.

Lars Danielsson var huvudtalare. Iklädd seglarskor och en ljus sommarkavaj äntrade han scenen. Efter en timme, kanske ska tilläggas.

Innan dess hade publiken fått lyssna till Mönsterås Musikorkester, en handfull andra talare och några uppträdande. För mig - som inte kommit dit för vare sig diktläsning med Bert och Sven, eller dagens fräckis-på-Fylking-nivå med Håkan - blev det hela snarare ett besök i verkligheten. Sossarnas verklighet.

Den som hade kommit till Folkets Park i Blomstermåla för att få höra inrikespolitiska visioner hade åkt förgäves. Klagomål på för hög fastighetsskatt nämndes dock. I övrigt var det global solidaritet som stod i fokus för talen.

SSU-Bodil pratade om Namibia och HIV. Danielsson pratade om Ghana, varför EU är bra (men att ”vi borde ha varit kaxigare” i EU-kritiken) och om de Förenta Staterna, ”landet i väster som vi både älskar och älskar att hata”.

Inget direkt anmärkningsvärt sades, inga politiska utspel eller tungvrickare. Möjligen att Danielsson utmålande av de socialdemokratiska partiledarna ”från Erlander och framåt” som ”pro-amerikanska”, skulle ha fått en och annan att höja på ögonbrynen i valfritt annat sammanhang (pro-amerikanen Palme?!).

I övrigt var det som ett kafferep med valfri pensionärsförening. Lite gnäll, lite underhållning och lite tänka-på-andra.

Eller som en äldre herre muttrande sammanfattade det hela på vägen tillbaka till parkeringen: ”De kunde väl ha berättat vad de själva tycker”.

Men vi som inte hade HSB-paraplyer fick i alla fall stå och huttra två timmar i regnet.

(Bildbevis; Så stod Danielsson äntligen i talarstolen.)

Kevin Lampe och presidentkampanjande

I onsdags morgon var det återigen dags för ett besök på Prime.

Huvudperson denna gång var Kevin Lampe, en stor amerikan som i början av presidentvalskampanjen var någon slags rådgivare åt demokraten Barack Obama.

Med sprudlande entusiasm gav Lampe en ögonblicksbild av tempot och tankarna som präglar kampanjen.